Köp boken


Vill du köpa boken “Konsten att Leva Billigt och må bra” ?
Den finns i bohandeln och även bland nätbokhandlarna. Finns den inte, så be dem ta hem den.
Du kan också fråga i ditt lokala bibliotek och be dem ta hem den.
Boken marknadsförs av bokförlaget Moster Beda i Skattungbyn. www.mosterbeda.com Där kan du också köpa boken.

 Nya företag ger lÃ¥n till högriskkunder


d_reklam_lan.jpg

Ett exempel på den reklam om billiga lån som kommer i brevlådan jämt och ständigt.


Nya företag ger lån till högriskkunder

Nya aktörer ger lån till dem som inte får lån i vanliga banker. Räntan sätts efter devisen ju större risk, desto högre ränta.
Ett sätt att lura folk som befinner sig i en risig situation, anser Kerstin Gemborg i föreningen Fattiga Riddare.

Traditionella banker använder en mall vid kreditbedömningar, en mall som sorterar bort människor med betalningsanmärkningar, som inte har fasta jobb, är långtidssjukskrivna, pensionärer eller nyinvandrade. De har varken strukturen för eller behovet av att syssla med resurskrävande lånegivning.

Låneföretagen Bluestep och Freedom Finance, med amerikanska företag som majoritetsägare, erbjuder därför bolån till kunder som ratas av de traditionella bankerna. Den 1 juli 2004 ändrades banklagstiftningen och öppnade vägen för den här typen av företag på lånemarknaden.
Bluestep är själva lånegivare, med engelska banken Barclays i ryggen, och riktar sig enbart till den här kundgruppen.
Freedom Finance är ett företag som bara förmedlar lån och som även riktar sig till andra kundgrupper. För bådas ”högrisklån” gäller en effektiv ränta upp till ca tio procent och individuell räntesättning.
- Vi koncentrerar oss på bolån eftersom vi måste ha säkerhet för lånet och för att människor tenderar att prioritera sina bolån, säger Bluesteps försäljningschef Frank Herngren.

Cynisk affärsidé?
Ligger det inte en viss cynism i er affärsidé, att ni profiterar på människor som är fattiga eller har hamnat i ekonomisk knipa?
- Det tycker jag absolut inte. Det här är ett alternativ som inte funnits tidigare och en fantastisk möjlighet för många, säger Frank Herngren.
- Vi måste ta högre ränta ju högre risk vi tar. Kreditbedömningen är också mer tidskrävande än bankernas. Vi kontaktar kundens bank, arbetsgivare, hyresvärd med flera, och pratar med kunden flera gånger. Den som sköter sina betalningar får lägre ränta efter tre år, i dag ca fyra procent.

Låneföretaget Freedom Finance ger inge egna lån utan hjälper kunderna att hitta en långivare och gör en djupgående kreditbedömning åt långivaren. Långivaren fattar kreditbesluten och tar risken för lånet. Samarbetspartner är bland andra Ikanobanken, SBAB, GEMoney Bank, Resurs Bank och Wasa Kredit.
- När det gäller människor med betalningsanmärkningar kan vi förmedla lån från Bluestep men ibland även från andra långivare, säger marknadsföringschef Joakim Mandorsson.
Bluestep kom igång i april -05. Frank Erngren vill inte uppge omfattningen på verksamheten, men säger att det går bra och att efterfrågan ligger i nivå med vad ledningen hoppades på.

Omoraliskt att ta högre ränta
Föreningen Fattiga Riddare vill arbeta för att hitta lösningar för människor som hamnat hos kronofogden. Föreningens ordförande Kerstin Gemborg är kritisk till lån på Internet över huvud taget.
- Snabba lån till dyra pengar är en akut lösning för fattiga människor, säger hon. I grunden finns den välfärdspress som krossar människor.
Hon tycker att det är omoraliskt att ta högre ränta av utsatta människor.
- De borde förstås helst ha lägre ränta än andra för att kunna ta sig ur situationen.
Är inte den här typen av lån ändå bra för den som till exempel har betalningsanmärkningar och som behöver köpa en bostadsrätt eller ett hus?
- Jag tycker inte att man behöver köpa en bostadsrätt. Man behöver köpa skor till barnen, det är i det läget de sitter, de som behöver ta dessa lån, menar Kerstin Gemborg.

Anmärkning inget hinder hos JAK
Betalningsanmärkningar är ofta inget hinder för att få JAKs räntefria lån. Låneavgiften är densamma för alla låntagare.
- Det är betalningsförmågan som styr, vi gör en individuell bedömning säger JAKs ställföreträdande vd Johan Oppmark.
Han vill inte kommentera de nya låneföretagens räntepolicy men säger att han känner för dem som tvingas ta lån den vägen och betala mer i ränta än andra.

Även JAKs ordförande Kåre Olsson är ovillig att kritisera andra aktörer på den svenska lånemarknaden, där små banker ofta är beroende av de storas samarbetsvilja. Han säger att frågan är om JAK i första hand skall ha synpunkter på vad andra gör.
- Det är viktigare att visa vad vi själva gör. Vår ideologiska grund är ju inte att tjäna pengar på pengar och att behandla alla lika, poängterar han.
Konsumentverkets chef för hushållsekonomi, Vilhelm Nordenanckar, tycker inte att Bluestep verkar seriöst.
- Men det ligger i sakens natur att vara skeptisk. ”The poor pay more” – man blir ju inte mer kreditvärdig för att man betalar högre ränta, påpekar Vilhelm Nordenanckar.

Anna Persson

Fotnot
Fattiga Riddare har stödsparande hos JAK. Andra kan skänka sparpoäng till föreningen, så att dess medlemmar kan få lån hos JAK och sanera sin ekonomi.

------------
Tidningen Grus & Guld som utges av medlemsbanken JAK hade denna artikel i nr 5/2005. Texten finns inte på nätet, detta är en avskrift, bilden har fattiga.nu lagt till

webbmasterdensöndag 20 augusti 2006 - 19:12:33

 Tidningar som säljs av hemlösa

Faktum i Göteborg är en unik tidning dels genom distrubutionskanalen, dels genom den lokaljournalistik tidningen för. Faktum är en röst för hemlösa. Mottsvarande typ av tidning finns i Stockholm och i Malmö

Faktum
Faktum är Göteborgs gatutidning. Faktums syfte är att ge hemlösa ett jobb i form av tidningsförsäljning och föra en opinionsbildande debatt i Göteborg kring frågor som de marginaliserade grupperna i samhället dagligen möter.

Aluma
tidningen som säljs av hemlösa i Malmö och Lund.
Utges under medverkan av studerande inom journalistik


Situation Stockholm

webbmasterdenfredag 18 augusti 2006 - 08:56:31

 Inkassobolag gÃ¥r i svaromÃ¥l - Aftonblades debattsida

Replik: Personer med skulder måste hindras handla

Företrädare för inkassobranschen kritiska till "Fattiga riddares" förslag.


Fattiga Riddare löser fel problem.
  På onsdagens debattsidor gav föreningen Fattiga Riddare ett antal förslag på hur man skulle kunna komma till rätta med överskuldsättningsproblematiken.
   För att hamna i en skuldfälla baserad på konsumtionsskulder – som uteslutande rör sig om låga belopp – krävs ett stort antal skulder. För att skuldbördan skall bli övermäktig måste man således också göra ett stort antal beställningar. Vi menar att det redan är här som problemet finns – inte senare. Det är redan vid det tillfälle när den person som har en skuld han eller hon inte har råd att betala ändå tar ett nytt lån eller gör en ny beställning som man måste agera.
 
Läs hela artikel på aftonbladet. Klicka här.


[ Läs resten ... ]
webbmasterdenlördag 12 augusti 2006 - 15:59:37

 Rätt väg ur skuldfällan

FAST FÖR LIVET

När skuldfällan har slagit igen är det hart när omöjligt att komma loss, menar Lotta Lagnander, ordförande i Fattiga riddare, en förening för överskuldsatta som vill ta sig ur sin situation.

Vi vill att den som vill bli skuldfri och kämpar för detta
faktiskt ska kunna nå sitt mål. I dag är det för de allra flesta en omöjlig utopi
-----------
Sedan ett antal år finns vår förening som heter Fattiga riddare. En förening för överskuldsatta som vill ta sig ur sin situation och som tillsammans hjälper varandra med detta. Vi vill att den som vill bli skuldfri och kämpar för detta faktiskt ska kunna nå sitt mål. I dag är det för de allra flesta en omöjlig utopi.
-----
  Nedan följer ett antal förslag på åtgärder som skulle innebära stora lättnader för de evighetsgäldenärer som arbetar med sin ekonomiska rehabilitering samt också de första stegen i en förändringsprocess mot ett mänskligare samhälle.

Läs hela artikeln. Klicka här!

webbmasterdenonsdag 09 augusti 2006 - 20:09:13

 MP om sitt arbete


Mycket av det arbete vi bedriver för att motarbeta fattigdom är generella åtgärder, såsom att höja det sk golvet i socialförsäkringssystemet, att införa friår så att arbetslösa kan få arbete, fler gröna arbeten samt en politik som gör det möjligt att leva på mindre pengar.
Sedan har vi gjort specifika åtgärder, exv skrev vi tillsammans med s och v en ny skuldsaneringslag (som förvisso inte blev lika bra som vi ville men ändock). Ett annat bra exempel är punkten i valmanifestet om rätten till bostad- grunden för egenmakt.


Sedan måste du betänka att vi är riksdagens absolut minsta parti.
Våra ledamöter och tjänstemän förväntas därför i princip klara av lika mycket som alal de andras partiernas, som har fler poitiker och fler tjänstemän.
Ett konkret förslag till dig- om du vill att vi i riksdagen skall driva visa frågor - är att du själv sriver förslag på motioner och översänder dem till någon ledfamot som är intresserad av frågorna samt till ansvariga tjänstemän på riksdagskansliet. Det brukar fungera.


Med vänliga hälsningar

Alf Karlsson
__________________
Politiskt sakkunnig för Miljöpartiet de Gröna
Justitiedepartementet
103 33 Stockholm

webbmasterdenfredag 04 augusti 2006 - 06:27:26

 Signaturen fattighjon berättar om sin skuldsättning

Såg på FR:s forum att du ville ha små berättelser om varför man blir
skuldsatt.


Jag kan bara utgår från oss.
 Vi hade en bra levnadsstandard. Min man jobbade tre skift, jag jobbade extra när han var ledig..nätter o dagar jobbade jag, beroende på hur han var ledig.

Våra barn behövde inte gå på dagis.
Så blev han sjuk o fick byta arbete, gick då ner i lön.
Jag fick arbete, men våra barn klev då en och en in i tonåren. Det krävdes mer och mer.
 
Vi hade inte höga löner då heller, eftersom mitt arbete o hans arbete inte kom upp i dom pengar vi haft innan.
Vi hade skaffat hus o bättre bil, allt var på lån.
Sen efter några år blev jag sjuk, kunde inte jobba mer. Fick pension.

DÅ var vi ju verkligen under levnadsnivån och kom i fogdens register. Kronofogden drog av våra löner.

Nu har alla barnen jobb. SÃ¥ vi har det bra nu.
Skulderna hos fogden är betalada.

Hoppas du fått veta vad du ville veta. Det var sjukdom som kom i vägen.  

Hade vi inte skaffat huset så hade vi inte haft lån o höga räntor att
betala, men nu har vi huset kvar. Kämpigt har det varit.
Men vi har klarat det. Det är vi tacksamma för.

Fattighjon
webbmasterdenonsdag 02 augusti 2006 - 20:15:47

 Evighetsgäldenärer - v-motion 2005

Evighetsgäldenärer


Förslag till riksdagsbeslut

   1.

      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagändring som innebär att en absolut preskriptionstid för civilrättsliga fordringar gentemot privatpersoner införs.
   2.

      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagändring som innebär att kronofogdemyndigheten självmant skall kunna pröva frågan om en fordran som omfattas av en ansökan om verkställighet är preskriberad.
   3.

      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagändring som innebär att det införs ett tak för högsta tillåtna räntesats när det gäller konsumtionskrediter.
   4.

      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagändring som innebär att beloppsgränsen sänks för när en förenklad kreditprövning får ske.
   5.

      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheten att lagstifta om ett kreditinstitut som erbjuder statliga sociala lån och saneringslån till rimliga villkor.
   6.

      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en översyn av inkassobolagens verksamhet skall göras.
   7.

      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagändring i syfte att strama upp inkassoverksamheten.

”Evighetsgäldenärer”

I en marknadsekonomi med ett utvecklat kreditsystem finns alltid en risk för att enskilda ska råka illa ut till följd av överskuldssättning. År 2004 fanns det 512 700 aktuella gäldenärer i kronofogdemyndigheternas (KFM) register över indrivningsärenden. Det saknas statistik över hur många gäldenärer som finns registrerade i inkassobolagens verksamhet. Det handlar ofta om personer som inte har förmått att betala sina räkningar till följd av oförutsebara händelser som arbetslöshet, långtidssjukskrivningar etc. Det är främst hushåll som saknar ekonomiska marginaler som hamnar i skuldfällan. Ofta är det personer som tidigare varit näringsidkare som råkar illa ut.

Konsumtionskrediter är en vanlig orsak till överskuldssättning. Många kreditinstitut beviljar snabba lån med mycket höga räntor, t.ex. telefonlån och kontokrediter. Många överskuldssatta har även offentligrättsliga skulder som t.ex. obetalda fordringar på underhållsstöd (Konsumentverket, PM 2003:04).

De allra flesta överskuldssatta personer vill göra rätt för sig men ges inte den möjligheten av samhället. Många av de personer som finns i kronofogdens register torde vara, eller löpa stor risk för att bli, s.k. evighetsgäldenärer som inte under överskådlig tid kommer att kunna bli skuldfria. Det handlar om personer som antingen varit föremål för löneutmätning under ett flertal år utan att skuldbördan egentligen minskat eller personer som ständigt återkommer som gäldenärer hos kronofogdemyndigheterna. Visserligen finns det möjlighet att ansöka om skuldsanering (enligt lag 1994:334) men det är långt ifrån alla gäldenärer som uppfyller de villkor som gäller för att ansökan ska beviljas. Enligt skuldsaneringslagen ska gäldenärens insolvens beräknas att i princip aldrig kunna upphöra för att skuldsanering ska beviljas.

Kraven är alltså mycket högt ställda. En övermäktig skuldbörda och en livslång indrivning innebär ofta att gäldenären tappar vilja och förmåga att sköta även andra förpliktelser. Överskuldssättningen leder till en ond cirkel där den skuldsatta personen får svårt att t.ex. teckna ett hyreskontrakt, skaffa telefonabonnemang osv. En evighetsgäldenär får aldrig någon möjlighet att delta i samhället på samma villkor som personer som inte är överskuldssatta. Överskuldssättning leder till ökad risk för social utslagning. I såväl internationell som nationell forskning har man sedan länge kunnat etablera säkra samband mellan fattigdom och psykisk och fysisk ohälsa samt ökad dödlighet (Konsumentverket, PM 2003:04, se utlåtande av R. Ahlström, bilaga 7).

Vänsterpartiet anser därför att det är angeläget att regeringen snarast tar itu med de stora problem som överskuldssättningen orsakar. Vi presenterar nedan ett antal förslag som syftar till att ge de personer som fastnat i skuldfällor en chans att bli skuldfria.
Absolut preskriptionstid

Enligt 2 § (1981:130) preskriptionslagen preskriberas en fordran tio år efter tillkomsten om inte preskriptionen avbryts innan dess. Preskriptionstiden för s.k. konsumentfordringar är tre år. Av 5 § framgår dock att preskriptionen kan avbrytas bl.a. genom att gäldenären själv betalar ränta eller amortering eller på något annat sätt erkänner fordringen gentemot borgenären.

Vidare kan borgenären avbryta preskriptionen genom att skicka betalningspåminnelser eller andra skriftliga krav till gäldenären. Om borgenären väljer att väcka talan mot gäldenären eller att åberopa fordringen mot gäldenären i någon annan ordning leder även detta till preskriptionsavbrott. Efter avbrottet börjar en ny preskriptionstid att löpa. Detta innebär i praktiken att det i de allra flesta fall aldrig kommer att ske någon preskription av privaträttsliga fordringar. Följden blir att en skuld kan indrivas under gäldenärens hela livstid.

Vänsterpartiet anser att det är angeläget att personer som blivit s.k. evighetsgäldenärer ges möjlighet att leva ett skuldfritt liv. Dagens skuldsaneringslag är otillräcklig. Det är inte rimligt att människor ska bli utsatta för livslång utmätning av en skuld som hela tiden växer till följd av nytillkomna avgifter och räntepåslag. Genom att införa en absolut preskriptionstid för privaträttsliga fordringar tvingas kreditinstituten att ta ansvar för att kontrollera att låntagaren redan vid avtalstillfället har en verklig betalningsförmåga. I Finland tillämpar man sedan mars 2004 en modell där en skuld slutgiltigt preskriberas 15 år efter att en lagakraftvunnen dom meddelats beträffande skulden. Därefter får skulden inte längre indrivas.

Vi anser att liknande ändringar snarast bör göras i den svenska lagstiftningen. Regeringen bör omgående lägga fram förslag till ändringar i preskriptionslagen som innebär att en absolut preskriptionstid införs.
Prövning om en fordran är preskriberad

Det förekommer att borgenärer, vanligtvis inkassobolag, söker verkställighet hos kronofogdemyndigheten på mycket gamla exekutionstitlar. Enligt gällande regler i utsökningsbalken måste gäldenären själv göra en s.k. preskriptionsinvändning för att kronofogdemyndigheten ska kunna pröva frågan om fordran är preskriberad.

Vi anser i likhet med Skatteverket i skrivelse 041229, dnr 130 579797-04/113, att det i stället bör ankomma på den borgenär som ansöker om verkställighet att visa att en fordran fortfarande är levande innan KFM prövar yrkandet. Regeringen bör därför återkomma med förslag till lagstiftning som innebär att KFM självmant ska kunna pröva frågan om fordran som omfattas av en ansökan om verkställighet är preskriberad.
Räntetak

Enligt gällande räntelag (1975:635) råder avtalsfrihet när det gäller t.ex. dröjsmålsränta för konsumtionskrediter. Skuldbördan som s.k. evighetsgäldenärer dras med består ofta av förfallna räntor. Ränteskulden är ofta så stor att gäldenären aldrig hinner börja betala av den ursprungliga kapitalskulden. Kreditgivare erbjuder ofta lån som är räntefria under en viss period. Om låntagaren inte betalar krediten under denna period övergår dock den totala krediten till att börja löpa med en i många fall oskäligt hög ränta.

Konsumentverket har i sin undersökning noterat att kreditgivarna i samband med utskick av inbetalningskorten ofta försöker locka låntagaren att öka sin kredit och att förlänga återbetalningstiden, vilket medför att krediten upphör att vara räntefri (Konsumentverket, PM 2003:04). I Finland finns sedan juli 2002 en tvingande bestämmelse avseende konsumtionskrediter och krediter för bostadsfinansiering som innebär att dröjsmålsräntan inte får överstiga Europeiska centralbankens styrränta med ett tillägg på två procentenheter. Med en begränsning av dröjsmålsräntan skulle skuldbördan kunna bli mer hanterlig för de gäldenärer som i dagsläget inte har möjlighet att betala av kapitalskulden.

Regeringen bör därför återkomma med förslag till lagstiftning som innebär att det införs ett tak för högsta tillåtna räntesats när det gäller konsumtionskrediter.
Kreditprövning

Av Finansinspektionens allmänna råd framgår att en s.k. förenklad kreditprövning kan ske om kreditbeloppet är högst 50 % av gällande prisbasbelopp.

Eftersom även mindre krediter kan leda till överskuldssättning anser Vänsterpartiet att gränsen för när förenklad kreditprövning får tillämpas bör sänkas. Det är inte rimligt att kreditinstitut ska bereda sig vinning genom att bevilja krediter med oskäliga villkor utan att ta ansvar för att låntagaren också har ekonomiska förutsättningar att göra rätt för sig. Regeringen bör därför återkomma med förslag till lagstiftning som innebär att beloppsgränsen för när en förenklad kreditprövning får ske sänks.
Sociala lån/saneringslån

För att förebygga överskuldssättning och för att främja ett hushålls förmåga att klara sin ekonomi har Finland, Holland, Irland och England infört s.k. sociala lån. Sociala lån kan beviljas en person som på grund av små inkomster och tillgångar inte annars kan få en kredit till rimliga villkor. Vid låneansökan görs en bedömning av låntagarens förmåga att betala tillbaka lånet, varvid hänsyn tas till låntagarens nuvarande och framtida inkomster samt ålder, utgifter och skulder. Ett socialt lån ska inte ersätta socialbidrag och en person som ligger under socialbidragsnormen ska därför inte beviljas lån.

I Holland drivs socialbankerna som icke vinstdrivande organisationer och utgör en del av det kommunala socialväsendet. I Finland är den vanligaste orsaken till att en person ansöker om ett socialt lån att få ekonomin under kontroll genom att betala av gamla skulder. Av krediterna beviljas ca 65 % för skötsel av skulder och 35 % för bl.a. inköp av hushållsmaskiner och betalning av hyresskulder (Konsumentverket, PM 2003:04).

I Finland kan den s.k. Garantistiftelsen lämna borgen åt en överskuldssatt privatperson för att hon eller han ska få ett nytt banklån och kunna betala av sina gamla skulder. Gäldenären ska efter att borgensåtagandet lämnas fullgöra sina förpliktelser gentemot banken som beviljat lånet. Om detta inte sker, inträder stiftelsen som borgensman. Målet med Garantistiftelsens verksamhet är även förebyggande. Borgen kan beviljas för att en kredittagare t.ex. ska kunna finansiera diverse inköp till bostaden med ett vanligt banklån. Låntagaren behöver på så vis inte teckna ett kreditavtal till oskäliga villkor, varpå ytterligare överskuldssättning undviks.

Syftet är att låntagaren ska få ekonomin i balans och få ett slut på skuldcirkeln. Av Finansinspektionens allmänna råd framgår att en kreditgivare bör vara restriktiv med att bevilja lån för sanering av tidigare skulder. Möjligheterna för en överskuldssatt person att på egen hand skaffa sig ett lån till bra villkor för att sanera sin ekonomi är därför begränsad. Genom att personer med hyresskulder ges en möjlighet att teckna s.k. saneringslån torde antalet vräkningar minska. Överskuldssatta människor skulle få möjlighet att leva ett värdigare liv med allt vad det innebär i form av minskat psykiskt lidande och minskad social utslagning och hemlöshet.

Regeringen bör därför tillsätta en utredning med uppdrag att utreda möjligheten att lagstifta om ett kreditinstitut som erbjuder statliga sociala lån och saneringslån till rimliga villkor. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Översyn av inkassobolagens verksamhet

Datainspektionen utövar tillsyn över inkassoverksamheten som ska bedrivas enligt god inkassosed (4 § lag 1974:182). Detta innebär bl.a. att gäldenären inte får vållas onödig skada eller olägenhet eller utsättas för otillbörlig påtryckning eller annan otillbörlig inkassoåtgärd.

Trots det har inkassobolagen under senare år tillämpat en alltmer aggressiv indrivningsmetod (Konsumentverket, PM 2003:04). Gäldenärens möjlighet att betala av sin skuld har förkortats, indrivningsförsöken pågår under längre tid då fordringar säljs vidare från bolag till bolag, och även små belopp krävs in. Gäldenären är skyldig att utge ersättning för skriftliga betalningspåminnelser och kravbrev (lag 1981:739). En från början liten skuld kan således under inkassobolagens indrivningsförsök växa sig orimligt stor. En gäldenär kan krävas på ersättning trots att den ursprungliga skulden betalats om fordringsägaren vill ha ersättning för kostnader som uppstått i samband med indrivningen. Vid ansökan om betalningsföreläggande hos KFM tillkommer ytterligare kostnader som drabbar gäldenären.

Regeringen bör därför tillsätta en utredning med uppdrag att göra en översyn av inkassobolagens verksamhet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Vidare anser vi att regeringen bör lägga fram förslag till lagändring i syfte att strama upp inkassoverksamheten. Regeringen bör därför återkomma med förslag till lagändring.

Stockholm den 20 september 2005
   

Tasso Stafilidis (v)
   

Rossana Dinamarca (v)
   

Mats Einarsson (v)

Siv Holma (v)
   

Rolf Olsson (v)

Per Rosengren (v)
   

Alice Åström (v)

 

webbmasterdenonsdag 02 augusti 2006 - 19:55:16

 Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande -kd-motion 2005

Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande
av Yvonne Andersson m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen beslutar att tvingande skuldsaneringsärenden även forsättningsvis skall handläggas i domstol och avslår regeringens proposition i denna del.
Motivering

Idag är det kronofogdemyndigheten som beslutar om frivillig skuldsanering och tingsrätten om tvingande skuldsanering. Har någon borgenär motsatt sig kronofogdemyndighetens förslag till skuldsanering, och ska ansökan inte avslås, ska ärendet överlämnas till tingsrätten. Tingsrätten kan därvid besluta om skuldsanering trots att en eller flera borgenärer har motsatt sig en sådan. Att de tvingande besluten om skuldsanering ska fattas av domstol motiverades i förarbetena med att ett sådant beslut är ett mycket allvarligt och långtgående ingrepp i parternas mellanhavanden.

Enligt regeringens förslag i den aktuella propositionen om ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande ingår att kronofogdemyndigheten ska pröva en ansökan om skuldsanering och fatta beslut i ärendet även om en eller flera borgenärer motsätter sig en skuldsanering. Kronofogdemyndighetens beslut får överklagas till domstol. Detta innebär således att kronofogdemyndigheten, om regeringens förslag blir verklighet, kommer att fatta beslut om både frivillig och tvingande skuldsanering. Enligt regeringen skulle en sådan ordning spara både tid och pengar.

Flera remissinstanser har reagerat på kronofogdemyndighetens dubbla roll som borgenärsföreträdare för det allmännas fordringar och som beslutsfattande vad gäller tvingande skuldsanering. I SOU 1990:74 Skuldsaneringslag sägs att beslutsfunktionen vid skuldsanering bör åvila domstol i alla fall av skuldsanering. På de allmänna domstolarna ankommer sedan gammalt att handlägga ärenden som innefattar ingrepp i bl.a. civilrättsliga förhållanden.

Vidare talar uppgiftens karaktär för att domstolarna och inte kronofogdemyndigheten ska besluta om skuldsanering. Artikel 6 i Europakonventionen garanterar enskilda rätten till domstolsprövning och en rättssäker process. Syftet med artikeln är att tillförsäkra den enskilde en opartisk prövning av rättsliga anspråk. Enligt artikel 6.1 ska var och en, vid prövningen av hans civila rättigheter och skyldigheter, vara berättigad till en rättvis och offentlig förhandling inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol, som upprättats enligt lag. Europadomstolen kan sägas indirekt ha prövat frågan om det kan anses strida mot artikel 6.1 att en förvaltningsmyndighet som första instans prövar en tvist om någons civila rättigheter, medan domstol endast prövar frågan efter överklagande. I flera fall har domstolen funnit att Sverige kränkt nämnda artikel genom att klaganden inte hade möjlighet att få sitt ärende prövat av domstol (se SOU 2004:81 Ett steg mot ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande). Enligt det nu liggande förslaget finns en rätt att överklaga kronofogdemyndighetens beslut till domstol, så något direkt brott mot artikel 6.1 i Europakonventionen är inte för handen. Däremot kan förslaget anses strida mot Europakonventionens anda. Kristdemokraterna anser därför att tvingande skuldsaneringsärenden även fortsättningsvis ska handläggas i domstol.

Stockholm den 21 mars 2006
   

Yvonne Andersson (kd)
   

Ingemar Vänerlöv (kd)
   

Ingvar Svensson (kd)

Helena Höij (kd)
   

Peter Althin (kd)

Olle Sandahl (kd)

webbmasterdenonsdag 02 augusti 2006 - 19:51:09

 Skuldsättning - fp-motion 2005

Skuldsättning


Förslag till riksdagsbeslut

   1.

      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att höja gränsen för skulders storlek innan betalningsanmärkning och registrering hos kreditupplysningsföretagen sker.
   2.

      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om den enskildes bristande möjligheter att kunna bli skuldfri.
   3.

      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om samarbete mellan skola och kronofogdemyndighet.
   4.

      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att långsiktigt stödja organisationer, t.ex. Fattiga Riddare, för att hitta långsiktiga lösningar för skuldsatta att komma ur skuldfällan.

Motivering

Betalningsanmärkningar har blivit allt vanligare. Konsekvenserna av anmärkningarna är stora. Den enskilde får t.ex. inte teckna hyreskontrakt, låna pengar eller ens hyra en videofilm eller släpvagn under lång tid. Betalningsanmärkningen finns kvar i kreditupplysningsföretagets register i 3 år.

Enligt affärs- och kreditupplysningsföretaget UC AB finns ca 550 000 personer med en eller flera betalningsanmärkningar i företagets register. Genomsnittet är 12 anmärkningar per person. 4,9 % av alla ungdomar i Sverige har en eller flera betalningsanmärkningar vilket kan jämföras med 12,1 % i åldersintervallet 36–45 år. I augusti 2005 hade 26 976 ungdomar en skuld hos kronofogdemyndigheten. Medianskulden var 5 601 kr.

När en obetald skuld lämnas över från en myndighet – t.ex. Skatteverket – till kronofogdemyndigheten för indrivning registreras den i myndighetens dataregister för utsöknings- och indrivningsmål. UC AB hämtar dagligen uppgifter om nytillkomna skulder och registrerar detta i sina register. Exempel på sådana skulder är obetalda skatter och avgifter, t.ex. studiemedelsavgifter. UC registrerar även kronofogdemyndighetens utslag, som ligger till grund för indrivning, och registrerar detta som en betalningsanmärkning.

Av statistik från kronofogdemyndigheten sommaren 2005 framgår att antalet ungdomar som hamnar hos kronofogdemyndigheten har ökat dramatiskt under året. Antalet betalningsförelägganden hade vid nämnda tidpunkt ökat med 39 %. Framför allt är det fråga om en ökning av mobilskulder hos ungdomar.

Av Dagens Nyheter den 6 augusti 2005 framgår att Svenska Inkassoföreningen bedömer att antalet betalningsförelägganden har ökat med ca 10 % per år sedan 1999. Ökningen beror t.ex. på att flera unga har kreditkortsskulder, borgenärer kräver snabbare betalning och folk i allmänhet köper på sig mer elektronisk utrustning på kredit. Även på Intrum Justitia märker man att antalet skuldärenden bland ungdomar ökar.

Det är självklart att man inte ska låna mer pengar än man kan betala tillbaka och att man betalar räkningar i tid. Många är dock okunniga om hur lätt det är att få en betalningsanmärkning.

Även om anmärkningen har sin grund i att den enskilde – trots påminnelse – underlåtit att betala en skuld kan ”straffet” för denna försumlighet ibland te sig i hårdaste laget. Även mindre skulder kan leda till en betalningsanmärkning. Inte minst ungdomar kan på grund av ”oförstånd” hamna i svårigheter av denna anledning. Kommer anmärkningen i samband med att den unge flyttar hemifrån och behöver hyra en egen bostad är flera års problem ett faktum.

Det kan inte anses rimligt att straffas under tre år för en skuld som är mindre än tusenlappen. Det är därför viktigt att sätta en gräns för hur stor den sammanlagda skulden får vara innan privatpersoner hamnar i de register över skuldsatta som kreditupplysningsföretagen har. Förr var gränsen högre än dagens. En högre gräns bör därför återinföras.

I ett tv-program – ”Uppdrag Granskning” – som visades i år beskrevs hur en kvinna som startat ett företag och som senare gick i konkurs inte hade möjligheter att komma på fötter igen trots att hon hade fast arbete och säkra inkomster. Ingen bank vill låna henne de 50 000 kr hon behövde för att betala sina gäldenärer. Lånet skulle innebära en möjlighet att så småningom bli helt skuldfri. Andra drabbade har berättat att de betalat stora belopp på sina skulder under flera års tid. Den ursprungliga skulden har ändå inte sjunkit nämnvärt.

Det finns goda exempel på samarbete mellan kronofogdemyndighet och skola. Ett sådant arbete måste uppmuntras och förstärkas i hela landet. Ungdomar måste få lära sig hur man hanterar kreditkort och räkningar liksom riskerna med hög skuldsättning. Detta är viktiga kunskaper som måste förmedlas. Det gäller inte minst att nå ut till ungdomar som inte har hjälp från hemmet och som kanske annars riskerar att vara skuldsatta under resten av livet.

Föreningen ”Fattiga Riddare” bildades 2003 av några personer som tröttnat på fattigdom och social utanförskap. Av de ca 500 000 som finns i kronofogdens register vill många göra rätt för sig men ges inte möjligheten. För de ”Fattiga Riddarna” gick något fel i livet en gång – t.ex. arbetslöshet, skilsmässa, sjukdom eller oförstånd. Betalningsanmärkningar och föråldrade regelverk innebär att många är dömda till livstids existensminimum. Förˇeningˇen vill göra problemen kända och hitta lösningar som alla vinner på. Samhället kan spara pengar, fordringsägarna får sitt och de skuldsatta blir fria.

Fattiga Riddare har fått medel till tre olika projekt finansierade av Allmänna Arvsfonden, Europeiska Socialfonden respektive Konsumentverket. Projekten handlar om att bryta den negativa spiral som ungdomar kan hamna i när deras familj hamnar i djup skuldsättning, om att försöka hjälpa arbetslösa som sitter i skuldfällan och inte orkar längre på grund av den hopplösa situationen samt om att utveckla Fattiga Riddares nätverk, starta kurser i lokalförˇeningarna och utarbeta en fungerande modell mot överskuldsättning.

Det är viktigt att stödja initiativ som ”Fattiga Riddare” långsiktigt och tillsammans med dem hitta lösningar som kan leda till att de kan komma tillbaka till livet igen.

Stockholm den 3 oktober 2005
   

Solveig Hellquist (fp)
webbmasterdenonsdag 02 augusti 2006 - 19:46:16

 Barnfattigdom-motion 2005

Barnfattigdom

Förslag till riksdagsbeslut

   1.

      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett förtydligande av begreppet barnfattigdom.
   2.

      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om statistik avseende antalet barn som finns i familjer som är föremål för utmätning i lön och skuldsanering.
   3.

      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer under hela uppväxten.

Motivering

Vad är barnfattigdom?

I jämförelse med barn i fattiga länder handlar barnfattigdom i Sverige om relativ fattigdom. Det finns många sätt att mäta barnfattigdom. Ingen metod fångar dock in alla delar i begreppet. Hur barn har det materiellt sett är beroende av olika faktorer. Om man jämför två barn som växer upp i två olika familjer med exakt lika inkomster kan deras ekonomiska uppväxtvillkor ändå vara olika. Det ena barnet kanske har ett nätverk som kan höja barnets ekonomiska standard. Det andra barnet kanske önskar delta i en dyrare fritidsaktivitet. Barnens familjer kan också prioritera utgifter olika och familjers förmåga ”att trolla med knäna” är olika.

Som mått på barnfattigdom i Sverige brukar vi som regel titta på statistik som visar antalet barn i familjer med låg inkomststandard och/eller som uppbär socialbidrag. Definitionen för låg inkomststandard innebär att värdet för det enskilda hushållet hamnar under 1,0. Det innebär att hushållet saknar en disponibel inkomst för att täcka miniminormer för baskonsumtion och boende. Barnfattigdomen är ungefärlig men siffran 262 000 har nämnts. För att vi mer exakt skall få reda på hur många barn som lever i fattigdom krävs det att en definition vad som räknas som barnfattigdom och inte säkerställs.

Att leva under knappa ekonomiska förhållanden är att leva utan marginaler och ekonomisk trygghet. Vad betyder fattigdom för människors möjligheter att skapa ett gott liv? Vad betyder det för ett barn att växa upp i en familj med knappa ekonomiska resurser? Är fattigdom att betrakta som en riskfaktor för den sociala utvecklingen? Det är viktiga frågor som måste ställas och som man bör söka svar på. Regeringen bör därför tillsätta en utredning som söker svar på dessa frågor.

Hur många barn lever i familjer som har löneutmätning? Hur många barnfamiljer har skuldsanering? Utmätning av lön regleras i 7 kap. utsökningsbalken och innebär att kronofogden beslutar att arbetsgivaren skall innehålla en viss del av t.ex. lön, andra ersättningar t.ex. pension och sjukpenning (utmätningsbeloppet). Beloppet fördelas därefter till fordringsägarna. Vid utmätning beräknar kronofogdemyndigheten hur mycket pengar hushållet behöver till sitt uppehälle (förbehållsbelopp). I förbehållsbeloppet ingår de verkliga kostnaderna för boende, arbetsresor, barntillsyn, underhåll till barn eller make som man inte sammanbor med, mer omfattande kostnader för sjukvård samt ett schablonberäknat normalbelopp för uppehälle. I normalbeloppet ingår kostnader för mat, kläder, fritid, hygien, tidningar, telefon, tv-licens, elektricitet och gas, försäkringar och fackavgifter. Dessutom mindre utgifter för tillfälliga behov. Normalbeloppet bestäms av Skatteverket och räknas om varje år.

Normalbelopp år 2005
   

kr/månad

Ensamstående
   

4 183

Makar och jämställda
   

6 910

Barn t.o.m. det år då barnet fyller sex år
   

2 219

Barn fr.o.m. det år då barnet fyller sju år
   

2 555

Vid beräkningen av förbehållsbeloppet förutsätts att gäldenären själv skall betala sina skulder. I ett hushåll med två vuxna som har inkomster, utgår man dock vid beräkningen från att båda två bidrar till de gemensamma utgifterna. År 2005 hade 118 091 personer löneutmätning. Skatteverket registrerar personer med löneutmätning utifrån personnummer. Det går därför inte att utläsa familjeförhållanden ur statistiken. Det finns inte någon tidsgräns för en löneutmätning, utan den kan pågå tills samtliga skulder är betalda. Någon uppgift om den genomsnittliga tiden för löneutmätning finns inte hos Skatteverket.

År 2004 beviljades 1 353 personer skuldsanering. Fram till den 1 juni 2005 har 783 personer beviljats skuldsanering. Även dessa personer registreras utifrån personnummer, varför familjeförhållanden inte går att utläsa ur statistiken.

Ovan nämnda fakta innebär troligen att många barn finns i familjer som har utmätning i lön eller skuldsanering. Eftersom registreringen utgår från personnummer finns inga uppgifter om huruvida barn berörs. Reglerna är sådana att löneutmätning pågår tills samtliga skulder är betalda. Det finns därför troligen många barn som under hela sin uppväxt lever i en familj med löneutmätning eller skuldsanering. Hur löneutmätning och skuldsanering påverkar barns uppväxtförhållanden liksom statistik över hur många barn som berörs är kunskap som måste inhämtas.

Stockholm den 30 september 2005
   

Solveig Hellquist (fp)
   
webbmasterdenonsdag 02 augusti 2006 - 19:38:54

 Stockholms hemlösa

Stockholms hemlösa

En mycket intressant sajt.
Där finns länkar och debattartiklar

webbmasterdenfredag 18 augusti 2006 - 09:00:02

 Gratis tandvÃ¥rd till hemlösa

Gratis tandvård för hemlösa

Tandvård står högst upp på hemlösas önskelista. Det visar en klinisk pilotstudie av hemlösa i Stockholm.

Läs hela texten

Det finns ca 10 000 hemlösa i Sverige idag, varav 3000 i Stockholm. I Umeå finns det drygt 100 hemlösa. "Hemlös" definieras som någon som inte har egen bostad, d v s är inneboende, vistas på tillfälliga boenden, är på behandlingshem eller är uteliggare.
webbmasterdenfredag 18 augusti 2006 - 08:51:11

 Ã–ppet brev till alla som kandiderar till Sveriges Riksdag

Öppet brev till alla som kandiderar till Sveriges Riksdag

Kära politiker!

Det är val om några månader. Då skall bland annat mer än en halv miljon svenskar med betalningsanmärkning lägga sin röst på det politiska parti som de anser är bäst. Närmare 120.000 av de människorna har skulder hos kronofogden, och lever med utmätning från sina inkomster. Även resten av familjen dras in i denna relativa fattigdom, inte minst barnen drabbas hårt. Ingen kan idag svara på hur många barn som lever i familjer med utmätning. Det jag vet är att 1.000 barn varje år får uppleva hur det är att vräkas från sin bostad, jag
vet också att 70.000 föräldrar har underhållsskulder hos kronofogden. Dessa siffror får mig att tro att det är alldeles otroligt många barn som lever fattigt.

Det finns också många människor som lever under mycket knappa ekonomiska förhållanden utan att finnas med i kronofogdens register. Genom att vara enastående levnadskonstnärer klarar sig människor ändå. Utan att överdriva är det mer än 20% av Sveriges befolkning som lever under mycket knappa ekonomiska förhållanden. Jag vill också påstå att det bland denna stora grupp är mycket mer vanligt att man inte röstar alls. Jag tänkte berätta för er om verkligheten för dessa människor. De som inte är skuldsatta brukar ni indirekt debattera om dagligen. Det är de vars liv i stor utsträckning påverkas av de procentsatser, karenstiden och miniminivåer ni beslutar om i socialförsäkringarna. Vad ni kan göra för dem vet ni.

Istället har detta en stark inriktning på de som är skuldsatta. Här kommer bakgrund och konkreta förslag för er att titta på, och förhoppningsvis ta till er. Jag vet att oerhört många människor hoppas på er, att någon äntligen skall föra upp dessa frågor på den politiska dagordningen. Är det du som gör det?


[ Läs resten ... ]
e107denonsdag 09 augusti 2006 - 21:36:35

 Han tog sitt liv

Det var i augusti 1997, en vanlig skön söndagskväll, jag var ju själv ett fattighjon och hade denna kväll fått för mig att åka iväg till ett ställe helt nära mitt jobb där jag visste att det växte mycket hallon, hade fått för mig att försöka koka saft tidigare hade jag cyklat ett par mil för att plocka blåbär, saften skulle nämligen bli på hallon/blåbär. Jag såg knappt längre att plocka och beslöt mig för att åka in på området för att släcka en belysning jag trodde jag glömt, då upptäckte jag i ögonvrån i en av byggnaderna lyste det också och synen sa mig det hänger ju en människa där inne, nej det var en synvilla inte möjligt du måste sett fel, kollar detta senare . Upptäcker till min fasa att det varit inbrott i huvudbyggnaden, nåväl åk och kolla vad det var du såg, på tio meters håll inser jag att jag inte sett fel, en ung man hade valt denna platsen av alla för att ta sitt liv. Jag var både rädd, förvirrad när jag åkte hem för att ringa polisen, kunde absolut inte få för mig att ringa från platsen. Fick bra kontakt vid min anmälan och ombads att åka till lämplig plats för att möta upp polisen. Väl på plats påtalade jag min observation jag gjort innan av vissa detaljer, det var dessa detaljer som jag tyckt vara märkliga samtidigt hade varit ett av hans tillvägagångssätt för att verkligen lyckas. Många timmar under natten var jag tvungen att vara tillhands för att berätta och vara behjälplig på olika sätt. Fick en tid senare reda på att han kommit till vår by, arbetslös, säkert med andra problem också För att få socialt bistånd till sitt uppehälle var han tvungen att som motprestation arbeta på kyrkogården. Vid jultid hjälpte kyrkogårdsarbetarna honom med lite kläder och mat. Han efterlämnade en dotter på 7 år, som inte bodde hos honom , det var hans närmaste relation i dödsannonsen . Ett människoöde, taget ur verkligheten visar också att samhällets sätt att hjälpa inte alltid är rätt utformat.

Wondering
webbmasterdenfredag 04 augusti 2006 - 06:32:34

 Att leva som gäldenär

Att leva som gäldenär

Att
- ständigt tänka på pengar, att lösa de aktuella räkningarna, flera gånger om dygnet natt och dag, du kan vakna mitt i natten och känna snaran dras åt. – umgås med självmordstankar, kanske mer än en gång i veckan vissa perioder. – ständigt spela rollen att du är som dom andra i din omgivning, dölja att du är en fattiglapp. – ständigt kämpa de sista dagarna innan lön, hungern kryper i dig, blodsockret faller, dölja för dina arbetskamrater att du inte har nåt med dig att äta idag. – ständigt påminnas att du inte har råd eller möjlighet att, förnya dina kläder, ägna dig åt något på semestern, inte kunna söka den tandvård som alla borde kunna, inte ge dina barn det de behöver, känna oro, ångest, äta en sund kost, överhuvudtaget leva ett normalt liv. – ständigt behöva tacka nej till resor och personalarrangemang, du hotar ju att avslöja dig, dina kläder är ju bortemot 15 år gamla, dessutom börjar dom bli alldeles för slitna, ja nästintill falla sönder. – ständigt känna avsaknaden av livsglädje, tron på livet, framtiden ,ja finns den egentligen.
 Wondering
webbmasterdenonsdag 02 augusti 2006 - 20:20:09

 Hur skuldkarusellen började

Min skuldkarusell började
när jag hade ett bra jobb med ca 17000 i lön efter skatt och fasta utgifter på ca 6000 så livet var enkelt. Tills en dag företaget jag arbetade för betalade ut 2000 i lön i fem månader och jag köpte varje lögn om förbättring. När det gått sexmånader sökte jag jobb annat men det räckte för att förstöra mitt ekonomiska liv. Arbetslös i ett år och eftersom jag jobbat som fristående konsult hade jag inte rätt till A-kassa. Detta hände när jag bodde kvar i ett annat nordiskt land. Jag kunde få jobb i sex-sju månader som gav 40000 i månaden mot att jobba 12 timmar om dagen.
Resterande månader av året var inkomsten mellan 0 och 5000. Personlig konkurs var ett faktum.

När jag flyttade till Sverige lovade jag mig själv att inte hamna i samma sits igen. Det var tufft det första året eftersom jag inte hade något fast jobb men jag klarade mig utan skulder.
Betalade alla löpande räkningar. Sen träffade jag min sambo och flyttade ihop. Sambon hade skulder och ingen kreditvärdighet. Så då skrev han allt på mig. Mina största skulder idag är veterinärskulder för sambons hästar och andra djur. Av de ca 80000 som jag har idag i skuld så är 70000 skulder som sambon
såg så flitigt till att jag fick. För tre år sedan flyttade vi isär och jag har kämpat för att få rätsida på problemet sedan dess. Att försöka få något ut från sambon är hopplös eftersom skulderna på den sidan är många gånger mina och han har ingen inkomst. Jag har bra jobb, hyfsad inkomst men skulderna sjunker allt för sakta.

80 000 kan verka ynkligt att ha i skuld men det är mycket när man bor själv och får stå för alla kostnader själv samtidigt som man försöker betala av sin skuld. Och att säga att man kan klara av att betala det på några år är allt för fel. Det man glömmer ta med i räkningen är alla kostnader och räntor. På tre år så har Kronofogden dragit 90000 på min lön. Men bra tänker folk, då är du snart i hamn. Säkert. Skulderna var 120000 när jag började, det är fortfarande 80000 kvar. Ibland kan man bara undra vart de övriga 50000 har tagit vägen. Skulle samhället hjälpa sina medborgare med solidariska lån så skulle ekorrhjulet kunna stävjas. Att kunna betala bara till en instans med en dräglig ränta istället för att jaga en massa småskulder hit och dit, ibland med en ränta å 20%.

Nordisk invandrare

webbmasterdenonsdag 02 augusti 2006 - 20:05:30

 Ungas dÃ¥liga ekonomi - s-motion 2005

Ungas dåliga ekonomi



Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om unga människors dåliga ekonomi i Sverige.
Motivering

Fattigdomen bland de unga har ökat:

*

År 1983 beräknades andelen fattiga ungdomar i åldern 16-24 år vara 19 %. År 2003 var siffran uppe i 35 %.
*

Även studenterna har blivit fattigare. 1983 var 33,6 % av studenterna fattiga vilket kan jämföras med 2003 då siffran stigit till 43,7 %.
*

Så många som 9 % av de unga fick socialbidrag 2004. Samtidigt bestod 40 % av socialbidragstagarna av personer i åldern 18-29 år.

Under samma period har fattigdomen totalt i Sveriges befolkning minskat från 13,6 % 1983 till 8,1 % år 2003 (Uppgifterna är hämtade från SCB).

Det är uppenbart att utvecklingen går åt fel håll när det gäller de ungas ekonomi. En viktig förklaring är den höga ungdomsarbetslösheten och att allt fler unga hamnar i skuldfällan. Dessa två saker har dessutom ett samband, arbetslöshet och dålig ekonomi gör det ännu svårare att klara sina skulder.

Det råder idag dessutom en ungdomskultur som bygger på konsumtion och ungdomar bombarderas ständigt med budskap om nya produkter de bör skaffa för att ”passa in”. Det gäller hela tiden att ha senaste modet i klädväg och den senaste mobilen eller mp3-spelaren.

Bara på ett år har antalet betalningsförelägganden ökat med 18 % till 212 000 stycken. Den främsta orsaken är att ungdomar drar på sig fler skulder som de sedan inte klarar av att betala.

Indrivningen från mobiloperatörer och banksektorn är det som ökar mest. Mobilskulder är den enskilt största posten i ”skuldberget”. Bara på ett år har antalet ärenden ökat med 39 %!

Allt fler drar på sig kreditkortsskulder redan i ungdomsåren, inte minst för dyr elektronisk utrustning. Samtidigt kräver borgenärerna snabbare betalning och färre (eller inga!) påminnelser skickas ut.

”Skuldfällan” har utvecklats till en verklig klassfråga, där ungdomar som får ekonomisk hjälp av sina föräldrar kan komma på fötter igen medan andra ungdomar ofta får dras med skulden livet ut. Till följd av detta kan det bli svårt att få låna pengar, hyra bostad, skaffa telefonabbonnemang och få arbete. I de fall skulderna är stora riskerar de dessutom att stiga med åren, pga räntorna, och därmed accelerar problemen ytterligare.

Som en konsekvens av ungas dåliga ekonomi går tandhälsan åt fel håll. Vid 20 års ålder upphör den fria tandvården och då måste man själv stå för kostnaden själv. Många unga som upplever att pengarna inte ens räcker till det nödvändigaste, prioriterar bort denna kostnad, särskilt i förebyggande syfte.

Även om ungdomsfattigdomen inte är lika hög som under mitten av 90-talet (krisåren) så halkar de unga efter och en alltför hög andel lever i utanförskap och har svårt att försörja sig, med alla negativa konsekvenser som följer i spåren av detta.

Det är nu dags att ta ett samlat grepp kring ungas ekonomiska problem. Vi föreslår följande åtgärdspaket som ett första steg.

· Betalningspåminnelse skall ALLTID skickas ut, även för återkommande månatliga avgifter som hyra och dagisavgift.

· Ingen räkning får lämnas till inkasso förrän tiden gått ut för minst två obetalda påminnelser. Detta är viktigt, inte minst med tanke på att räkningar kan komma bort hos posten eller hamna hos någon annan av misstag. Dessutom måste man kunna göra en längre resa utan att mötas av kronofogden vid sin hemkomst!

· Reglerna för reklam och marknadsföring måste ses över i syfte att begränsa de ohederliga inviter till låginkomsttagare som görs där man erbjuds att betala av exempelvis dyra elektronikvaror eller lån under en längre tid – men till ockerränta! Ofta är uppgifter om räntenivån dessutom finstilta och undangömda.

· Mobiloperatörerna bör åläggas att ge möjlighet till ett månatligt tak på utgifter för telefonsamtal. När taket är nått ska inga fler utgående samtal kunna ringas. Däremot skall det givetvis vara möjligt att ta emot samtal även efter att taket är nått.

· Operatörerna skall dessutom åläggas att regelbundet informera, via mobiltelefonens display eller via sms, vad saldot är upp i så att telefonägaren inte tappar kontrollen över kostnaderna.

· Mobiloperatörerna bör inte tillåtas att skicka räkningar kvartalsvis, utan istället månadsvis, så att abbonnenten får mer koll på och kontroll över kostnaderna.

· Tandvården för unga upp till 30 år måste subventioneras i högre utsträckning så att fler har råd att gå till tandläkaren.

· Så kallad abonnemangstandvård, där man erbjuds att betala en fast summa per månad oavsett antal ingrepp, måste omfatta alla i åldersgruppen oavsett tandstatus. Detta innebär att alla ska ha samma låga månadskostnad även de med större behov av ingrepp.

Stockholm den 5 oktober 2005


Hillevi Larsson (s)


Martin Nilsson (s)

webbmasterdenonsdag 02 augusti 2006 - 19:53:08

 Oskäliga ansökningar om betalningsföreläggande - mp-motion

Oskäliga ansökningar om betalningsföreläggande

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett skadeståndsansvar bör införas för den som gör oskäliga ansökningar om betalningsföreläggande.
Motivering

Företag och privatpersoner utsätts ofta för så kallade fakturaskojare av skilda slag. Det kan till exempel handla om fakturor för obeställda annonser, kontorsmaterial eller modemkapning.

Många av de oseriösa försäljare som bedriver den här typen av verksamhet driver in betalning på mycket aggressivt sätt, trots att betalningsskyldighet saknas. Det handlar både om att de använder sig av inkassoföretag och att de ansöker om betalningsˇföreläggande hos Kronofogdemyndigheten.

Skojarföretagen använder sig av betalningsföreläggande som hot, för att de vill tvinga till sig betalning. Kronofogdemyndigheten blir alltså indragen som ett led i brottslig verksamhet. Detta kan ske eftersom den som ansöker om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten inte riskerar någonting.
Betalningsföreläggande skojarnas bästa verktyg

Ansökan om betalningsföreläggande utnyttjas som ett utpressningsverktyg. Redan hot om en sådan ansökan skrämmer företagare till betalning eftersom en betalningsˇanmärkning kan äventyra hela affärsverksamheten. Problemet är likartat för privatˇpersoner. Dessa är ofta okunniga om inkasso och indrivning och betalar hellre än riskerar att få någon form av anmärkning.

Om en ansökan om betalningsföreläggande lämnats till Kronofogdemyndigheten angående ett företag så registrerar kreditupplysningsföretagen det som ett tecken på obestånd. Resultatet blir sänkt kreditvärdighet.

För privatperson får kreditupplysningsföretagen inte registrera sådan uppgift men det känner inte gemene man till och skräms till betalning redan vid hotet om kronofogde.
Skadeståndsansvar för oskälig ansökan

För att hindra detta skulle ett skadeståndsansvar kunna införas för den som gör oskäliga ansökningar om betalningsföreläggande, såsom ansvar finns för den som ansöker om konkurs när det saknas skälig anledning att anta att gäldenären var på obestånd. Lagen om betalningsföreläggande och handräckning bör kompletteras med en regel motsvarande 17:3 konkurslagen. Det finns ingen anledning till den skillnad som finns mellan lagarna i det här hänseendet.

Denna åtgärd syftar till att hindra skojarföretagens verksamhet, men skulle också medföra minskad arbetsbelastning på Kronofogdemyndigheten. Vidare skulle en sådan lagändring skydda den nuvarande formen av förenklad ansökan om betalningsˇföreläggande. Om oseriösa aktörer kan fortsätta att missbruka systemet riskeras den mycket framgångsrika lösningen med förenklad ansökan om betalningsˇföreläggande.

Stockholm den 4 oktober 2004
   

Ingegerd Saarinen (mp)

webbmasterdenonsdag 02 augusti 2006 - 19:48:24

 Skuldfällan - motion av fp -2005

Skuldfällan

Sammanfattning

Hushållens skulder ökar mer än någonsin. Även om den största andelen av skulderna hänför sig till bostadskrediter med säkerheter i villor och bostadsrätter är ökningen av betalningskraven hos kronofogdemyndigheterna mycket oroande. Många personer sitter uppenbarligen fast i en skuldfälla och behöver samhällets hjälp för att kunna komma till rätta med sin ekonomiska situation. I denna motion lägger vi fram förslag till åtgärder som kompletterar skuldsaneringslagen i de många fall där denna inte kan tillämpas och förslag som kan leda människor ut ur skuldfällan.
Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Innehållsförteckning 2

Förslag till riksdagsbeslut 3

Inledning 3

När staten är borgenär 4

Dröjsmålsräntan 5

Betalningspåminnelser 5

Absolut preskription av konsumentfordringar alternativt tidsgräns för indrivning 6

Den kommunala budget- och skuldrådgivningen 7
Förslag till riksdagsbeslut

   1.

      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av gällande regler för statliga myndigheter att träffa frivilliga överenskommelser med skuldsatta personer.
   2.

      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av tvingande regler om dröjsmålsräntans storlek avseende konsumentfordringar.
   3.

      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av tvingande regler om skriftlig betalningspåminnelse och att viss tidsperiod förflyter efter en skulds förfallodag såsom förutsättning för rätt till inkassokostnad.
   4.

      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillsättande av en utredning om införande av absolut preskription alternativt tidsgräns för indrivning.
   5.

      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om den kommunala budget- och skuldrådgivningen.

Inledning

Under 1970-talet och långt in på 1980-talet var det förhållandevis billigt att låna pengar. Inflationen var hög, vilket på grund av det dåvarande skatteˇsystemet stimulerade till skuldsättning. Dessutom avreglerades kreditmarknaden i mitten av 1980-talet. Hushållens nettoupplåning flerdubblades. Mot slutet av 1980-talet blev problemen med privatpersoners överskuldsättning uppmärksammade och ledde så småningom till bl.a. införandet av skuldsaneringslagen.

Bank- och finanskrisen under första hälften av 1990-talet medförde en markant nedgång av hushållens skulder och upplåning. Emellertid har på senare år upplåningen ökat igen och uppgår nu till en högre nivå än i början av 1990-talet. Den alldeles övervägande delen av upplåningen utgörs av bostadskrediter och motsvaras till stor del av stigande värden på bostadsrätter och villafastigheter. Denna fortsatta ökning av upplåningen bedöms av Riksbanken som inte särskilt riskfylld med hänsyn främst till bankernas finansiella stabilitet även om den kan skapa problem för enskilda hushåll.

En förhållandevis stor andel skulder utgörs av konsumtionskrediter såsom kontokrediter av typen ”köp nu – betala sedan” m.m. och offentligrättsliga krediter såsom underhållsstöd, studiemedelsavgifter, återkrav av felaktigt erhållna bostadsbidrag m.m. samt rena konsumtionskostnader såsom tv-avgifter, skulder för läkemedel, sjukvård och tandvård, trafikförsäkringsavgifter, räkningar på telefoni, Internet m.m. Härutöver tillkommer skatteskulder, rättegångskostnader, rättshjälpsavgifter, böter m.m.

Under de senaste åren har betalningskraven hos kronofogdemyndigheterna ökat markant. Under första halvåret 2005 ökade antalet ansökningar om betalningsförelägganden till omkring 402 000 jämfört med 382 000 motsvarande period förra året. För 5 år sedan uppgick antalet till omkring 295 000. Siffrorna är alarmerande höga och successivt stigande. Ungefär 512 000 personer var under 2004 registrerade hos kronofogdemyndigheterna för skulder om cirka 77 miljarder. Av dessa skulder var cirka 54 miljarder skulder till det allmänna och cirka 23 miljarder skulder till enskilda fordringsägare. Under den senaste tiden verkar skulderna till det allmänna sjunka medan skulder till enskilda ökar i minst motsvarande mån.

Anmärkningsvärt är att det inte tycks vara fråga om en ökning av antalet skuldsatta personer utan att det i stället är samma personer som har dragit på sig flera och större skulder. Den grupp av skuldsatta som har uppenbara ständiga betalningsproblem beräknas omfatta cirka 150 000 personer.

En bidragande orsak till ökningen av skulderna och antalet ärenden hos kronofogdemyndigheten är – förutom den generösa kreditgivningen – utan tvekan datoriseringen och den kraftiga utbyggnaden av inkassoverksamheten såväl hos de särskilda inkassobolagen som hos större fordringsägare. Till detta kommer också den ökande handeln av fordringar, i huvudsak på så vis att särskilda finansbolag med affärsidén att driva in osäkra fordringar köper upp hela ”stockar” av osäkra fordringar för en förhållandevis låg summa och sedan under en mycket lång tidsperiod arbetar med att bevaka och driva in dessa fordringar så långt som det bara är möjligt.

Skuldsaneringslagen har varit föremål för en utredning – ”Ett steg mot ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande” (SOU 2004:81). 3 678 personer ansökte 2004 om skuldsanering och 1 353 personer beviljades skuldˇsanering. Detta är en viss ökning i förhållande till tidigare år. Utredningens förslag till ett enklare och snabbare förfarande bör – när det väl blir genomfört – leda till en ytterligare ökning av antalet skuldsaneringsärenden men motsvarar på intet vis det stora behov av hjälp och stöd som det stora antalet skuldsatta personer har. Till detta kommer att flertalet inte uppfyller de krav som uppställs för en skuldsanering. Det är med andra ord nödvändigt att från samhällets sida vidta ett antal andra åtgärder – utöver reformeringen av skuldsaneringsinstitutet – för att komma till rätta med den betydande överskuldsättning som finns och som föranleder stora sociala bekymmer.

När staten är borgenär

En skuldsatt person som vill försöka finna en lösning på sin ekonomiska situation har regelmässigt inte bara skulder till enskilda fordringsägare utan även till det offentliga. Det kan vara fråga om underhållsstöd eller återbetalningsskyldighet för felaktigt erhållet bostadsbidrag, skatter, studiemedelsavgifter eller rättshjälpsavgifter. Möjligheterna för olika myndigheter att träffa uppgörelser är svårhanterbara och kringskurna av olika regelsystem. Det borde öppnas bättre och enklare vägar för myndigheterna att medverka i frivilliga överenskommelser med skuldsatta människor. En översyn av gällande regelverk krävs därför. Samtidigt bör övervägas om det går att sammanföra statens handläggning och beslut av dessa ärenden till en myndighet, kanske på sätt som föreslagits beträffande skattemyndigheten i utredningen om den framtida kronofogdeverksamheten.

Dröjsmålsräntan

Skuldsatta personer har som regel en hel del gamla skulder. Med dagens räntelag, som innebär avtalsfrihet beträffande räntans storlek och med en legal dröjsmålsränta om 8 % utöver den avtalade räntan alternativt utöver den lagstadgade räntan, uppgår förfallna räntor under några år ofta till minst lika stort belopp som den ursprungliga kapitalskulden. Räntesatser om 20–30 procent är inte ovanliga. I många fall är ränteskulderna så höga att det aldrig kan bli något utrymme för betalning av den ursprungliga skulden.

En begränsning av dröjsmålsräntan skulle lindra skuldbördan för många skuldsatta avsevärt. I Finland har nyligen för konsumtionskrediter genomförts en tvingande lagstiftning som innebär en sådan begränsning. Finland har knutit dröjsmålsräntan till Europeiska centralbankens styrränta, som får ökas med två procentenheter. Det blir i dagsläget en högsta räntesats om 10 procent. På grund av den betydelse dröjsmålsräntan har för skuldsatta personer och även med beaktande av det numera rådande lägre ränteläget bör det göras förändringar i räntelagen och för konsumtionskrediter bör införas en tvingande lagregel om högsta dröjsmålsränta.

Betalningspåminnelser


Det har varit – och är fortfarande så i de flesta fall – att bristande betalning av en skuld på angiven förfallodag följs av en skriftlig betalningspåminnelse cirka två veckor efter förfallodagen. Denna skriftliga betalningspåminnelse utfärdas av fordringsägaren och innehåller just som namnet säger en påminnelse om att skulden inte blivit betald och vanligtvis ställd i en vänlig ton och utan tillägg för några kostnader för den som missat sin betalning. Sådana kostnader kan för övrigt enligt lag endast uttagas om avtal därom träffats senast i samband med skuldens tillkomst. Kostnaderna får i sådant fall uppgå till högst 50 kronor. Efter ytterligare någon tid, kanske två veckor, kommer så ett inkassokrav, antingen direkt från fordringsägaren eller från en inkassoˇbyrå. Detta inkassokrav måste upprättas på sätt som anges i 5 § inkassolagen för att fordringsägaren skall ha rätt till kostnadsersättning med 160 kronor. Det nu beskrivna stämmer väl överens med gällande lagstiftning och god inkassoˇsed.

Emellertid har det nu blivit allt vanligare att fordringsägare hoppar över det första ledet med en betalningspåminnelse och skickar ut, själv eller genom en inkassobyrå, inkassokravet med en debitering om 160 kronor redan några dagar efter skuldens förfallodag (sju till tio dagar har vissa som praxis). Lagstiftningen hindrar inte detta och den betalningsskyldige får erlägga kostnadsersättningen om 160 kronor för varje inkassokrav.

Vi i Folkpartiet liberalerna ser detta förfaringssätt som oskäligt och menar att det finns många godtagbara skäl till att en försening av en betalning sker ibland. Skall den som normalt sköter sina betalningar själv drabbas av extrakostnader till följd av en sjukhusvistelse? Eller om en anhörig sköter betalningar för en funktionshindrad eller äldre person och denne av olika skäl inte kan komma varje vecka? Eller om man erhåller en faktura med kort betalningstid under utlandsvistelse? Dessutom försvinner faktiskt post ibland.

Vi hävdar att i ett välordnat och humanitärt samhälle måste det finnas tid och resurser till att göra vänliga påminnelser om bristande betalningsskyldighet innan hotfulla inkassokravbrev kommer, dessutom med extrakostnader. Förutsättningen för att få kostnadsersättning för ett inkassokrav skall därför vara att minst en skriftlig betalningspåminnelse skickats ut och att minst fyra veckor förflutit sedan skulden förföll till betalning.
Absolut preskription av konsumentfordringar alternativt tidsgräns för indrivning

Den allmänna preskriptionen av fordringar är tio år efter tillkomsten, om inte preskriptionen avbryts dessförinnan. Preskriptionstiden för en konsumentfordran är dock tre år.

I annan lagstiftning finns speciella preskriptionsregler. Som exempel kan nämnas att fordringar på underhållsbidrag preskriberas efter fem år. Samma tid gäller för statens fordringar på skatter och avgifter. Andra preskriptionsˇtider finns i trafikförsäkringslagen och i konsumentförsäkringslagen samt i hyres- och anställningsförhållanden. Den allmänna preskriptionen om tio år respektive tre år vad gäller konsumentfordringar kan enkelt avbrytas av fordringsägaren, och på så sätt förlängs preskriptionstiden med ytterligare tio respektive tre år. Sådant avbrytande kan ske hur många gånger som helst, vilket i realiteten får till följd att preskription aldrig inträder. Inte minst den moderna datatekniken har medfört att fordringsägaren på detta vis bevakar sina fordringar och fortlöpande avbryter preskriptionen. En redan preskriberad fordran kan också återuppstå genom viss aktivitet från gäldenärens sida, vanligtvis då aktualiserat genom att nya krav framställts från fordringsägaren som exempelvis fått till följd att gäldenären i sin iver att göra rätt för sig påbörjat en avbetalning på den egentligen preskriberade fordringen. Även en ansökan om skuldsanering kan få denna effekt att en redan preskriberad fordran återuppväcks. Det finns inga hinder för en fordringsägare att fortsätta försöka få betalt för preskriberade fordringar. Det finns inte heller någon skyldighet eller ens rättighet för kronofogdemyndigheten att vägra verkställighet, om inte gäldenären själv gör gällande att preskription inträtt. Kunskapen om preskriptionsreglerna är hos gäldenärerna mycket bristfällig. Det förekommer att inkassobyråer upplyser om reglerna kring preskriptionsavbrott på så vis att man i kravbrev anger att skulden aldrig kommer att avskrivas.

Man måste fråga sig om det är rimligt att skuldsatta personer aldrig skall kunna bli befriade från ett betalningsansvar för exempelvis en telefonräkning eller en kontokredit. Vad är det som skiljer dessa skulder från skulder till det offentliga på underhållsstöd och skatter? Sistnämnda skulder preskriberas som bekant efter fem år utan att det finns möjligheter till förlängning av tiden.

Ett system med absoluta preskriptionstider kan se ut så att det krävs att fordringsägaren innan preskriptionstidens utgång vänt sig till kronofogdemyndighet eller domstol för att få fastställt gäldenärens betalningsskyldighet. Utöver den tiden kan fordringsägaren få ytterligare någon tid på sig att få till stånd verkställighetsåtgärder hos kronofogdemyndigheten. Hur långa dessa tider skall vara är lämplighetsavgöranden, men förslagsvis skall den totala tiden inte vara längre än tio till femton år. Ett införande av absolut preskription innehåller en mängd frågeställningar utöver tidsaspekterna såsom från vilken tidpunkt preskription skall anses ha inträtt m.m. och måste därför föregås av en noggrann utredning.

Ett alternativ till absolut preskription är det system som införts i Finland om att begränsa den tid som samhället står till fordringsägarens förfogande med indrivningsåtgärder. Även om detta kan sägas vara ett mindre ingrepp i fordringsägarens rätt att behålla sina fordringar ograverade uppnås i huvudsak samma effekter. Även frågan om införande av en bortre tidsgräns för indrivningsåtgärder (i Finland 15 år) måste föregås av en noggrann utredning.
Den kommunala budget- och skuldrådgivningen

Den kommunala budget- och skuldrådgivningen har alltmer tvingats att koncentrera sin verksamhet till skuldsaneringsärenden. Det finns emellertid betydande andra uppgifter med ekonomisk rådgivning och planering som konsumentrådgivarna med fördel skulle kunna arbeta med, exempelvis hjälpa människor som hamnat hos kronofogdemyndigheten för första gången eller hjälpa människor med betydligt lägre skuldbelopp än vad som erfordras för skuldsanering. Den kommunala budget- och skuldrådgivningen kan förbättras och med stöd från Konsumentverket bli en viktig hjälpreda för människor som hamnat i ekonomiska bekymmer. Det finns alltså all anledning att satsa vidare på ett utvecklat samarbete mellan Konsumentverket och kommunerna på detta område. Det får ankomma på regeringen att ge närmare instruktioner härom.

Stockholm den 4 oktober 2005
   

Jan Ertsborn (fp)
   

Martin Andreasson (fp)
   

Mia Franzén (fp)

Lars Tysklind (fp)
   

Ana Maria Narti (fp)

webbmasterdenonsdag 02 augusti 2006 - 19:43:37

Gå till sidan  1 2 3 ... 132 [133] 134 135

Nyhetskategorier